Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vår vision
På Närdaghemmet arbetar vi för att alla barn som går här ska känna att glädje och positiv anda i allt vi gör. Alla på förskolan ska alltid känna sig välkomna, sedda och hörda, värdefulla, trygga och självständiga. Man ska få uppskattning för den man är och våga vara sig själv. Alla barn på förskolan har samma värde och alla barn uppmuntras att våga uttrycka sina känslor och åsikter. Vår förskola är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Pedagogerna som arbetar på förskolan ansvarar för sina handlingar och arbetar för att likabehandlingsplanen följs.
Syfte och innehåll
Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda alla mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och ha tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp.
Kartläggning
Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Kartläggningen utgår från pedagogernas, barnens och vårdnadshavarnas medverkan.
Pedagogernas delaktighet
Alla pedagoger som arbetar på Närdaghemmet är delaktiga i arbetet med planen. Detta arbete finns med som en stående punkt på Apt och ska vara synligt i arbetet som görs på förskolan. Vi lyfter alltid frågor som dyker upp direkt. Pedagogerna är lyhörda för barnens behov så att de alltid känner sig sedda och lyssnade på. De gör en kartläggning på ute- och innemiljön för att hitta riskområden kopplade till diskriminering-och kränkande och behandling. Pedagogerna genomför en trygghetsvandring, alternativt använder foton på förskolans olika miljöer som stöd i samtalet med barnen om hur de upplever områden. Det görs barnintervjuer med fokus på trygghet och likabehandling med de äldre barnen och observationer hos de yngre barnen. Varje termin gör pedagogerna ett relationsschema utifrån varje barn. Barnskyddsrond görs en gång i kvartalet av förskolans skyddsombud. Pedagogerna gör inför ny/reviderad plan tillsammans en analys/utvärdering som sedan läggs in i kommande års plan. Denna ska vara klar 30 november.
Barnens delaktighet
Genom samtal mellan pedagog-barn, barn-barn där man pratar om hur man bemöter varandra och visar respekt. Genom barnskyddsronder, trygghetsvandringar/samtal kring foton av lärmiljöerna, observationer och intervjuer med trygghet och likabehandling i fokus. Genom arbete med barnen utifrån Kompisböckerna med Kanin och Igelkott där ämnen inom området berörs. Resultatet använder vi till kartläggningen av planen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Genom diskussionsfrågor på möten med vårdnadshavarna samt i det personliga mötet som sker dagligen. Genom anonym enkät som lämnas ut till vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna uppmanas att informera oss om barnen uttrycker någon oro hemma.
Förankring av planen
Planen är en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete och den finns med som en stående punkt på pedagogernas Apt. Här utvärderas och arbetas planen med löpande under året. Planen läggs in på Förskolans hemsida och den sitter uppsatt på anslagstavlan för vårdnadshavarna. Vikarier får ta del av planen vid anställning.
Rutiner för akuta situationer
Vem kan man vända sig till?
Förskolans pedagoger eller rektor.
Rutiner för att utreda och åtgärda när ett barn kränks av andra barn
Om det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har vi en blankett för dokumentation av detta. (se bilaga 1). Vi pratar med barnen för att få en bild av konfliktsituationen och för att tydligt visa att kränkande beteende inte är accepterat. Vi använder oss av frågor som exempelvis Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du att den andra kände det? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Vid upprepade kränkningar ska rektor informeras om händelsen. Rektor och pedagog har gemensamt ansvar för dokumentationen och ser till att uppföljning sker med berörda vårdnadshavare.
Rutiner för att utreda och åtgärda när ett barn kränks av personal
Om personal kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. Prata i första hand med den kollega som utfört kränkningen och försök lösa situationen tillsammans. Gäller det upprepade eller grövre kränkningar ska rektor informeras. Rektor ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera samt följa upp kränkningen. Rektor använder dokumentationsblanketten (bilaga 1). Rektor för en dialog med berörda parter. Vid behov kontaktar rektor överordnad chef eller anmäler till myndighet. I dessa fall kontaktar rektor även vårdnadshavaren. En bedömning görs vid varje enskilt fall.
Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av ett barn.
Om personal kränks av ett barn är det viktigt att omedelbart samtala med barnet om situationen och göra barnet medvetet om allvaret. Pedagogen använder sig av dokumentationsblanketten (bilaga 1) för att dokumentera vad som skett. Vid upprepade kränkningar informeras vårdnadshavaren och rektor.
Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av personal.
Om personal kränker en kollega måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. Prata med den kollegan som utfört kränkningen och försök lösa situationen tillsammans. Gäller det upprepade eller grövre kränkningar ska rektor informeras. Rektor ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. Huvudmannen använder dokumentationsblanketten (bilaga 1). Huvudmannen för en dialog med berörda parter.
Rutiner för uppföljning.
Se bilaga 1.
Rutiner för dokumentation
Berörd personal dokumenterar händelsen och informerar rektor och ledningsansvariga, se bilaga 1.
Ansvarsförhållande
Rektor och huvudmannen ansvarar för att arbeta förebyggande för att planen arbetas fram, hålls aktuell, introduceras för nyanställda, utvärderas och efterlevs. De ansvarar även för att händelser dokumenteras, för att stöd ges till barn och personal som utsatts för diskriminering, trakasserier, hot eller våld samt för att åtgärda kränkande behandlingar.
Alla pedagoger på förskolan ansvarar för att omedelbart agera mot kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier samt att rapportera till förskolechef om de får kännedom detta. De ansvarar även för att föra en dialog med vårdnadshavarna, att arbeta förebyggande samt åtgärda kränkande behandlingar. Alla pedagoger som arbetar på Närdaghememt har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om barn far illa. Polisanmälan görs av rektorn i enlighet med rådande lagstiftning/rättspraxis. Utförliga rutiner kring anmälan till socialtjänsten finns i krispärmen. Både personal, barn och vårdnadshavare ska ha kunskap om var de kan vända sig om någon utsatts för kränkningar av något slag. Vårdnadshavare och barn tar kontakt med pedagogerna. Pedagogerna tar kontakt med rektor/ skyddsombud/ eller styrelse. Rektor tar kontakt med styrelse
Styrdokument
Diskrimineringslagen 2008:567 Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling på grund av de någon av de sju diskrimineringsgrunderna:
I lagen finns det sju diskrimineringsgrunder och alla dessa berörs i planen.
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionsnedsättning
- sexuell läggning
- ålder
”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas”. (Lpfö 2018)
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan aktivt verka för att motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden” Skollagen 6 kap 1-3 § (Lag 2010:800)
Definitioner
- Kränkning är en handling som gör att personen som blir utsatt känner sig ledsen, sårad och mindre värd.
- Kränkande behandling är ett begrepp som används i skollagen och innebär ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet.
- Mobbning är när någon blivit utsatt för kränkningar och/eller trakasserier av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig.
- Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
- Trakasserier är när någon blir kränkt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig för trakasserier.
- Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara kommentarer, visslingar, blickar, meddelanden, tafsningar eller rykten som handlar om sex eller den utsattes kropp och känns obehagliga för personen som är utsatt. (friends.se)
Främjande arbete
Detta handlar om det arbete som görs i vardagen för att främja alla barns lika värde, rättigheter och möjligheter. Arbetet ska alltid pågå utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla och sker kontinuerligt. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i utbildningen.
Mål
På Närdaghemmet tolererar vi inte någon form av kränkande behandling. Det viktigaste för att motverka all form av kränkande behandling är att det finns ett väl fungerande förebyggande arbete. Det förebyggande arbetet syftar till att lyfta fram barns lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. En utbildning där barn upplever sammanhang, glädje och delaktighet leder fram till ökad vänskap och förebygger kränkningar. I sådana miljöer växer självförtroende, självkänsla, respekt och tolerans.”Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation” Lpfö -18
Insats
- Vi arbetar aktivt med att alla barn och vuxna ska känna trygghet, visa respekt och empati, lyssna på varandra och alltid ha en öppen kommunikation
- Vi ser till att inga barn lämnas utanför gruppen, varken känslomässigt eller fysiskt.
- Vi hjälper barnen att utveckla gruppkänslan.
- Vi samtalar och diskuterar om gemensamma grundläggande värderingar kopplade till diskrimineringsgrunderna och att alla ska få vara som man är.
- Vi försöker tänka att det är det olika som vi ska behandla lika.
- Vi strävar efter ett normkreativt förhållningsätt genom att se över böcker och pedagogiskt material så att vi skapar en lärmiljö som utifrån diskrimineringsgrunderna.
- Vår värdegrund och barnsyn är synlig, hålls levande under hela läsåret och utvärderas regelbundet på personalmöten.
- Barnkonventionen finns alltid levande och utgör en grund för vårt arbete.
- Vi ser till att det alltid finns närvarande pedagoger för att se, lyssna och vägleda och ge barnen redskap för att lösa eventuella konflikter.
- Vi har trygghetsvandringar och intervjuer med barnen för att öka kunskapen om hur barnen uppfattar miljön och utbildningen.
- Vi värnar om alla människors lika värde.
- Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel som, om de löses, får oss att växa som individer. Det är pedagogernas ansvar att stötta och ge barnen verktyg för att kunna hantera konflikter
- Vi skapar väl genomtänkta rutiner.
- VI har tydliga regler som alla känner till och förstår.
- Vi jobbar med att stärka varje barns självkänsla och självförtroende.
- Vi uppmärksammar positivt beteende och uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och samarbeta.
- Vi organiserar utbildningen så att barnen kan hjälpa och lära sig av varandra.
- Vi skapar en god arbetsmiljö som stimulerar barnen till nyfikenhet och lust att lära och leka.
- Vi har roligt tillsammans, barn och vuxna.
- Vi uppmuntrar barnens delaktighet och gör dem uppmärksamma på deras rättigheter och skyldigheter.
- Vi jobbar aktivt med att barnen ska utveckla sin empati.
- Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor.
- Vi pratar mycket med barnen om hur vi är mot varandra och hur vi vill att andra ska vara mot oss.
- Vi trycker på att allas åsikter är lika viktiga.
- Vi har en rak och ärlig kommunikation med alla runt omkring oss.
- Vi arbetar alltid aktivt med värdegrundsfrågor.
- Vi har ett lågaffektivt förhållningssätt gentemot varandra.
Främjande insats utifrån kön
Mål
Pedagoger och barn ska få ökad kunskap om vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utifrån kön är. Arbetet inleds på personalmöten där den aktuella diskrimineringsgrunden tas upp till diskussion för att sedan planeras vidare i den pedagogiska verksamheten.
Insats
– Vi erbjuder lärmiljöer som är könsneutrala.
– Vi utmanar barnen att byta miljöer och låter barnen leka med olika material och i olika lekkonstellationer, så att de inte ska begränsa sina val efter könstillhörighet.
– Vi tilltalar barnen vid namn, alternativt ”kompis” istället för pojke eller flicka.
– Förskolan har likvärdigt förhållningssätt till alla barn och ställer rimliga krav utefter individens förutsättningar, ej efter kön.
– Förskolan erbjuder, oberoende av kön, samma tillgång till material och aktiviteter för alla barn på förskolan.
– Förskolan läser böcker och samtalar med barnen om kön och lånar olika böcker som tar upp olika genusfrågor.
Främjande insats utifrån könsidentitet eller könsuttryck
Mål
Samtliga vårdnadshavare ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola förvissade om att deras barn inte utsätts för kränkande bemötanden och/eller trakasserier på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Arbetet inleds på personalmöten där den aktuella diskrimineringsgrunden tas upp till diskussion för att sedan planeras vidare i den pedagogiska verksamheten.
Insats
- Vi samtalar med barnen om att olika former av könsidentitet eller könsuttryck förekommer och att alla får vara den man själv vill vara.
- Pedagogerna är uppmärksamma och bekräftande vid exempelvis rollek, där könsöverskridande uttryck kan förekomma.
- Arbeta aktivt för att motverka cementerade könsuttryck.
- Vi har tillgängligt material som tillåter barnen att uttrycka sig och leka på ett könsöverskridande sätt.
Främjande insats utifrån etnisk tillhörighet
Mål
Varken barn eller vuxna ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkning på grund av sin etniska tillhörighet.
Insats
- I den pedagogiska verksamheten hjälper vi barnen att känna sig stolta över sin identitet och etniska tillhörighet.
- Vi har möjlighet att söka modersmålsstöd för de barn som är i behov av det för att kunna ta del av verksamheten.
- Då vårt upptagningsområde är relativt homogent med få barn med annan etnisk tillhörighet strävar vi efter att finna vägar för att synliggöra etnisk/kulturell tillhörighet och dess traditioner och högtider.
- Flerspråkighet uppmärksammas som något positivt och lyfts i barngruppen genom exempelvis sånger, enklare fraser mm.
- Förskolan lånar och läser normkritiska böcker som innehåller andra än svenska kulturella erfarenheter eller uttryck- utan att välja sådana berättelser som visar stereotyper.
- Det finns material och leksaker på förskolan som representerar olika etniska tillhörigheter.
- Vi pratar med barnen om att vi firar högtider på olika sätt och om varför vi firar olika traditioner och att alla får välja själva vad de vill tro på/vilka traditioner som ska firas.
Främjande insats utifrån religion eller annan trosuppfattning
Mål
Varje individ ska får uppleva sitt eget värde oavsett religion eller trosuppfattning. Alla barn har rätt till kunskap, tankefrihet och religionsfrihet.
Insats
- All personal reflekterar over de samhälleliga normer och värderingar som finns kring religioner och andra trosuppfattningar.
- Pedagogerna är öppna för olika religiösa inriktningar som visar sig i vardagen.
- Vi uppmärksammar, när det finns barn representerade i barngruppen och om det önskas, andra religioner och traditioner i samråd med vårdnadshavare.
- Pedagogerna undviker att tala om ”de andra” och ”deras” religioner.
Främjande insats utifrån funktionsnedsättning
Mål
Vår förskola ska tillgodose samtligas individuella behov och förutsättningar genom en tillgänglig miljö, såväl pedagogiskt som fysiskt för alla barn och vuxna. Barn med funktionsnedsättning erbjuds bästa möjliga stöd genom ett nära samarbete med vårdnadshavare och eventuellt habiliteringen.
Insats
- Vi anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i olika aktiviteter
- Vi för en dialog med barnen på förskolan om olika förutsättningar och behov.
- Pedagogiskt material finns i olika svårighetsgrader så att barn med funktionsnedsättning kan delta på ett mer likvärdigt sätt.
- Vi använder oss av bildstöd.
- Vi använder oss av TAKK.
- Vi delar in barnen i smågrupper för att kunna möta varje barns enskilda behov bättre.
Främjande arbete utifrån sexuell läggning
Mål
Vi bemöter alla familjer med respekt, oberoende av sexuell läggning. VI skapar förutsättningar för att barnen ska kunna utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning.
Insats
- Vi samtalar med barnen om att familjekonstellationer kan se olika ut.
- Vi väljer litteratur och pedagogiskt material där familjekonstellationerna ser olika ut.
- Vi har inga förutfattade meningar om familjekonstellationer utan föräldrarna benämns som vårdnadshavare i riktade dokument.
- Vi lyfter ämnet när frågor eller funderingar kommer från barnen.
- Vi tillför material/figurer så att olika familjekonstellationer kan skapas i leken.
- Det finns bilder uppsatta i lärmiljöerna som visar på olika familjekonstellationer.
Främjande arbete utifrån ålder
Mål
Pedagoger och barn ska få ökad kunskap om vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är utifrån ålder.
Insats
- Vi utmanar barnen att byta lärmiljöer, använda varierat material och i olika lekkonstellationer så att de inte begränsar sina val efter ålder.
- Ibland arrangerar pedagogerna lekstationer med bestämda grupper för att ge barnen möjlighet att samspela med barn i olika åldrar.
- Vi arrangerar vissa gemensamma aktiviteter där båda avdelningarna är tillsammas.
- När vi delar in barnen i grupper utgår vi främst från intressen och förmågor istället för ålder.
- Om det skulle förekomma kränkningar/diskriminering kopplat till ålder är vi noga med att samtala med barnen om detta och visa på allas olikheter och olika förutsättningar. Vi samtalar om att det inte är bättre att vara äldre/yngre.
- Pedagogerna är noga med hur de pratar om de yngre/äldre barnen och benämner dem vid namn istället för ”småbarnen” eller ”du som är så stor”. De lyfter istället deras kompetenser och förmågor i gruppen.
Utvärdering av kartläggningens resultat och analys
Vårt resultat och analys av föregående års arbete med planen utgår från den kartläggning som gjorts för att synliggöra eventuella riskfaktorer på vår förskola. Vi upplever att vi har en trygg förskola där inga större riskfaktorer framkommit. Det främjande arbetet med planen följs med några utvecklingsomhråden.
Riskfaktorer, insats och utvecklingsområden
Riskfaktorer
- Hallsituationen hos stjärnorna. Ibland blir det för många barn samtidigt vilket kan upplevas som en otrygg situation hos de yngre barnen.
- Toalettbesök. Några barn upplever det som otryggt att gå själv på toaletten.
- Barn stundtals ensamma utan pedagog i lärmiljöerna.
- Otrygg hyllupphängning i regnbågarnas atelje.
Insats
- Pedagogerna delar upp barnen i mindre grupper vid på-/avklädning för att undvika en otrygg miljö och främja barnens möjlighet till självständighet och eget inflytande. Barnen slussas sedan vidare till gården eller ett rum där en annan pedagog tar emot.
- Vi lyssnar in barnen och stöttar de barn som vill ha hjälp/sällskap när de går på toaletten. Vi organiserar för att detta ska fungera.
- Pedagogerna organiserar dagen för att undvika att barnen lämnas själva i ett rum. Hos de äldre barnen ska dörren isåfall vara öppen mellan rummen för att minska risken för otrygghet eller kränkande behandling. Planera upplägg för exempelvis blöjbyte, på-avklädning för att undvika dessa situationer.
- Nedmontering av hyllan kommer ske omgående.
Utvecklingsområden
- Det framkom i de enkäter som skickats ut till vårdnadshavarna att de inte riktigt vet hur vi arbetar med barns lika värde, rättigheter och möjligheter.
- Pedagogerna har sett i sina analyser att det saknas en tydlighet i det främjande arbetet kopplat till diskrimineringsgrunderna.
- Flera av barnen har i sina trygghetsvandringar lyft att några av rummen i våra lärmiljöer behöver utvecklas för att vara mer lockande att vara i.
- Några barn saknar möjligheten att använda både stjärnornas och regnbågarnas lärmiljöer.
- Vi har i våra relationsscheman sett att det är några få barn som inte alla pedagoger har lika utvecklad relation.
Insats
- Pedagogerna kommer lyfta vad som sker i undervisningen kopplat till arbetet med Likabehandlingsplanen i olika forum för vårdnadshavarna. Exempelvis genom inlägg i Unikum och på föräldramöten. Likabehandlingsplanen kommer sättas upp på förskolan på anslagstavlan för vårdnadshavarna, den kommer även läggas ut på hemsidan.
- Det kommer att läggas in i årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet vad som ska vara i fokus på pedagogernas Apt kopplat till diskrimineringsgrunderna. Vi kommer göra arbetet med planen levande genom att lägga in det i pågående projekt med barnen.
- Vi kommer att utveckla dessa lärmiljöer och tillsammans med barnen göra en plan för detta.
- Vi ser över möjligheterna att använda förskolans alla lärmiljöer, exempelvis genom att stjärnorna och regnbågarna byter lärmiljö ibland. Vi ska även skapa möjligheter där de yngre och äldre barnen möts mer frekvent.
- Att detta framkommit skapar en medvetenhet hos alla pedagoger som finns med i det dagliga arbetet med barnen. Vårt mål är att alla barn ska känna att de har en god relation med alla pedagoger. Vi kommer försöka utföra mer gemensamma aktiviteter vilket förhoppningsvis utvecklar detta.
Vi fortsätter arbetet med regelbundna skyddsronder, trygghetsvandringar, relationsscheman, observationer under hela året och uppföljning sker kontinuerligt.
Hur mäter vi/följer vi upp resultatet?
Vi har Likabehandlingsplanen uppsatt i vårt årshjul för att kunna följa arbetet på personalmöten och Apt.
